De flesta typiskt svenska rätterna bygger på traditionella råvaror och inhemsk tradition. Många av de svenska rätterna inom husmanskosten är rätter som förr setts som regionala eller lokala specialiteter. Det svenska köket är i dag en del av den absolut svenska kulturen och husmanskosten serveras i dag både till turister, till vardags och vid statsbesök.

Den svenska husmanskosten var fram till industrialiseringen baserad på den inhemska försörjningen. Salt var dock ett undantag och detta importerades. Husmanskosten var enkel och bestod till exempel av gröt, välling, fläsk, sill, kål, ärter, soppa, bröd och potatis. Det var sällan man åt maten färsk utan ofta konserverades den under hösten. Ofta var man mycket snål och noggrann med maten under vardagarna men desto mer frikostig när det var fest. Knytkalas hölls ofta för att ingen skulle behöva göra allt. Alla skulle smaka av allt så att alla skulle kunna känna sig nöjda. Vid jul åt man färsk mat som ett undantag.

På senare tid har detta ändrats mycket. Under vardagarna lagas ofta enkel, hemlagad mat. När det ska vara fest bjuds däremot ofta på hamburgare, korv, pizza eller annan mat som ofta är hel- eller halvfabrikat. Sverige har gått ifrån att snåla på vardagarna till att istället äta snabbmat på helgen för att slippa laga mat.

Det är många som i dag hellre väljer halvfabrikat från länder som USA istället för att faktiskt lägga energi på att rulla egna köttbullar eller göra pannbiffar. Det finns i dag till och med skalad och kokt potatis på burk som man kan köpa för att slippa arbetet med potatisen själv.

Man måste säga att denna utveckling är lite skrämmande när man jämför den med det italienska köket som hela tiden vill värna om råvarornas viktighet och menar att det har stor betydelse om maten är hemlagad eller inte.